Socknar och församlingar i Disgen och Disbyt

Socknar och församlingar i Disgen och Disbyt

Disgen och Disbyt är två av föreningens verktyg som har olika syften och gått lite olika vägar under sin utveckling. Tankarna om Disgen fanns redan innan föreningen Dis startade 1980 och Disbyt introducerades 1991. I följande text framgår att Disbyt utgår från år 1900 som sin referenspunkt medan Disgen har valt en betydligt senare, år 1989.

Det förekommer till och från diskussion om hur man ska hantera alla församlingsändringar som har gjorts i anslutning till att svenska kyrkan skildes från staten. Staten behöll kyrkans församlingsindelning för sin folkbokföring till 2016. Då införde staten de nya distrikten som i stort motsvarar församlingsindelningen vid tiden för skilsmässan mellan kyrka och stat.

Historiskt har kyrkan, och därmed staten, gjort många församlingsändringar under århundradena. Men även rikets administrativa indelning i övrigt har förändras många gånger sedan länen infördes 1634. Jag har gjort fyra exempel på hur den administrativa indelningen kan se ut över tiden för fyra orter. 

Plats i Uppland/Södermanland 

Med hjälp av bl.a. Sveriges församlingar genom tiderna (Skatteförvaltningen 1989) har jag härlett följande om Gustav Vasa församling. En tänkt äldre plats i dagens Gustav Vasa, en tämligen liten och central församling i Stockholms stad, kan sägas ha tillhört:

• Solna före 1260
• Sankt Nikolai från 1260
• Norrmalm från 1587
• Klara från 1643
• Sant Olof från 1675
• Adolf Fredrik från 1775
• Gustav Vasa från 1906

Stockholms län ingick från 1634 i Uppsala län. Under åren 1641–1654 och från 1714 ett eget län. Stockholms stad/kommun ingick inte i länet förrän 1968 då de förenades.

Gården Östensköp i Skåne

Exempel på en by som har ändrat landstillhörighet från Danmark till Sverige. Östensköp betyder "Östens köp". Tidigare stavning: Östenköb, Östenskiöb, Östenskiöp och sedan 1817 Östensköp (enligt Bygdeband).

• Före 1658 Östensköp > Svensköp > ? > Danmark (socknen tillhörde Frosta härad men jag vet inte vilket danskt län Frosta tillhörde)
• Från 1658 Östensköp > Svensköp socken > Kristianstad län > Sverige
• Från 1863 Östensköp > Svensköps landskommun > Kristianstad län
• Från 1890 Östensköp > Svensköps landskommun > Malmöhus län
• Från 1952 Östensköp > Svensköps landskommun > Östra Frosta kommun > Malmöhus län
• Från 1969 Östensköp > Svensköp församling > Hörby köping >Malmöhus län
• Från 1971 Östensköp > Svensköp församling > Hörby kommun >Malmöhus län
• Från 1997 Östensköp > Svensköp församling > Hörby kommun > Skåne län
• Från 2016 Östensköp > Svensköp Distrikt > Hörby kommun > Skåne län

Byn Fiskebäck i Västergötland

Fiskebäck kyrka är omnämnd 1386 och 1399 i ortnamnsregistret.

• Från 1634 Fiskebäcks by > Fiskebäcks socken > Skaraborgs län
• Från 1780 Fiskebäcks by > Habo socken > Skaraborgs län
• Från 1863 Fiskebäcks by > Habo landskommun > Skaraborgs län
• Från 1971 Fiskebäcks by > Habo församling > Habo kommun > Skaraborgs län
• Från 1998 Fiskebäcks by > Habo församling > Habo kommun > Jönköpings län
• Från 2016 Fiskebäcks by > Habo distrikt > Habo kommun > Jönköpings län

Aavasaksa by i Lappland

Exempel på en by som har ändrat landstillhörighet från Sverige till Finland.

• Till 1636 Aavasaksa by > Övertorneå socken > Västernorrlands län
• Från 1637 Aavasaksa by > Hietaniemi socken > Västernorrlands län
• Från 1638 Aavasaksa by > Hietaniemi socken > Västerbottens län
• Från 1809 Aavasaksa by > Finska Övertorneå församling > Övertorneå kommun > Uleåborgs län > Finland
• Från 1938 Aavasaksa by > Finska Övertorneå församling > Övertorneå kommun > Lapplands län > Finland

Orter och karta i Disgen

Disgen tillhandahåller de svenska församlingarna enligt ”Sveriges församlingar genom tiderna” utgiven 1989 av Skatteverket. Först och främst finns aktuella församlingar med men även huvuddelen av de upphörda. De senare ingår i en administrativ inledning men saknar känd geografisk utbredning (yta). Även den aktuella administrativa indelningen med församling > kommun > län framgår. Till de orter som ingår i Disgen är olika egenskaper som t.ex. koordinater och RSV-kod knutna. 

Kopplat till Disgens orter har vi en enkel grundkarta med läns-, kommun- och församlingsgränser markerade. Kartan bygger således på den gällande administrativa indelningen 1989. Gränser och koordinater köpte vi av lantmäteriet i samband med att kartfunktionen introducerades i Disgen.

Tack vare detta kan forskarna nu relativt enkelt använda på moderna och historiska kartor i Disgen för att visa förflyttningar. Med hjälp av Google Earth är det också möjligt att dela med sig, till släkt och vänner, släktens resa med bilder, film och ljud samt pålägg av olika historiska kartor.

Arbetssätt för orter och karta

Det finns fördelar med att en gård bara finns på ett ställe i den administrativa indelningen. Framför allt blir den enklare att både söka efter personer och visa orten på kartan. 

Det förekommer då och då reaktioner på att det inte är enkelt att registrera händelser med ortsangivelser som följer den för tidpunkten aktuella administrativa indelningen i modern tid. Det är främst relevant för länsändringen som gjordes i Skåne (1997) och Västergötland (1998) men även för alla församlingsändringar som kyrkan gjort, framförallt efter att man skiljdes från staten.

Exemplen ovan syftar till att visa hur förändringar av den administrativa indelningen kan slå på en by under tiden som det finns rimlig möjlighet att finna källmaterial. Så situationen skiljer sig egentligen inte så mycket åt för tiden före och efter 1989. Men om vi som forskare alltid ska använda den formellt korrekta administrativa indelningen vid tidpunkten för själva händelsen tror jag att vi får ett pedagogiskt problem att förklara för våra släktingar.

Att identifiera den korrekta administrativa indelningen för kedjan land-län-(kommun)-socken/församling/distrikt-by-gård-torp etc är en utmaning. Jag tror att det är en nog så grannlaga uppgift att reda ut alla församlingars och distrikts administrativa indelning i nuvarande Sverige för perioden från 1500-/1600-talet till distriktsindelningen start 2016.

Mitt personliga val

För min personliga del kommer att kompromissa genom att tillämpa 1989 års administrativa indelning. Möjligen kommer jag i en fotnot notera att min födelseförsamling Skeppsås från 2010 uppgick i Skänninge församling och att Fiskebäcks by ingår i Habo socken från 1780 och tillhör Jönköpings län från 1998. Framförallt underlättar det sökning i mitt släktforskningsprogram. 
Jag har medvetet undvikit att blanda in utflyttade gårdar i samband med skifte. Det går att hantera men varför komplicera det ytterligare i detta sammanhang.

Församlingar i Disbyt

När Disbyt skapades för snart 30 år sedan, var syftet att jämföra utdrag ur olika medlemmars databaser, för att se om det fanns gemensamma nämnare. I det sammanhanget blev det viktigt att standardisera församlingsnamnen, så att de skulle gå att matcha. I dåvarande Disgen fanns ingen församlingsdatabas, men man kunde i ortfältet markera vilket ortnamn som var församlingsnamnet. Det var dock få som gjorde så utan ortfältet bestod av ett eller flera ortnamn där det gällde att räkna ut vilket som var församlingsnamn. Tidigt blev det också möjligt för släktforskare som använde andra program än Disgen att skicka in sina uppgifter via Gedcom-formatet. 

Vi insåg från början att vi behövde en lista med godkända församlingsnamn. För att matchningarna skulle bli så bra som möjligt, var det viktigt att varje församling bara hade en beteckning. Om det fanns flera namn på en församling var det viktigt att bara en variant användes i Disbyt, för annars skulle det inte bli några matchningar. T ex ville invånarna i Svinstad byta namn på sin församling och från 1904 heter den Bankekind istället. Vid ungefär samma tidpunkt kom boken Sveriges församlingar genom tiderna ut. Vi utgick från den och tog med alla församlingar som hade kyrkoböcker och som funnits fram till 1900, som var vårt ursprungliga slutår. Vid dubbla namn använde vi i allmänhet det namn som gällde 1900. Vissa anpassningar fick dock ske, t ex kunde vi inte använda bokens benämning ”Domkyrkoförsamlingen i Göteborg eller Gustavi och Kristine” utan valde Göteborgs domkyrkoförsamling i analogi med övriga stiftsstäder. 

Så småningom kom Disgens församlingslista som inte blev helt identisk med Disbyt. Har man använt Disgen-orterna, så konverteras dessa dock till relevant Disbyt-församling, och det skrivs i kommentarsfilen att justeringen har skett. En annan aspekt är att släktforskare för städer inte alltid skriver ut församlingsnamnet, vilket har gjort att vi accepterar stadsnamn utan församlingsbeteckning. Nackdelen blir då att matchningen mot andra släktforskare som skrivit korrekt församlingsnamn missas. 

Vi insåg också tidigt att det inte räckte med bara församlingsnamn, eftersom samma församlingsnamn kan finnas på flera ställen i landet. Vi valde att använda den länsindelning som boken ”Sveriges församlingar genom tiderna” använde. Kanske lite ologiskt att det blev den indelning som gällde 1989, men syftet var dock att skapa en unik identitet för varje församling. Alternativet hade varit att använda länsindelningen som gällde 1900, men det hade krävt en noggrannare genomgång. När sedan länssammanslagningarna kom på 90-talet med Skåne och Västra Götalands län, valde vi att inte göra någon förändring. Ett skäl till det var att skulle vi bytt beteckning skulle inte församlingarna vara unika. Det finns t ex tre Mo och två Torp i Västra Götalands län. I det sammanhanget drev släktforskarförbundet att släktforskarna skulle gå över till att använda landskap i stället med motiveringen att dessa aldrig skulle ändras. För Disbyts del bedömde vi det som mindre lyckat eftersom det kan finnas flera församlingar med samma namn i ett landskap t ex småländska Ryssby som finns både i Kronobergs och Kalmar län. 

När det gäller församlingsförändringarna efter 1990, så har vi lagt till dem i Disbyt efter hand som de blivit relevanta. Eftersom vi inte har någon tidsbegränsning på när församlingsnamn är giltiga, så är vi dock lite rädda att släktforskare ska använda fel församlingsnamn i förhållande till tidpunkten en händelse ägt rum. De nya distrikten som har skapats 2016 och som i princip följer församlingsindelningen 1999 har vi ännu inte tagit höjd för. Eftersom vi idag har en 10-årsgräns för avlidna, så har vi några år på oss att lösa det problemet.