Personnamn och stavning

I en tid då dina förfäder inte skrev sina namn själva, hur vet du då om de hade en vilja hur namnet skulle stavas? Många tror att födelse- och dopboken visar en ursprunglig eller medvetet vald stavning av namnet, men så enkelt är det faktiskt inte.
Per_Tolstens_namnteckning med sigill
Per Tolstens namnteckning

På den tiden hade stavningen inte så stor betydelse.

Därför är vi många som väljer en enhetlig, normerad stavning av personnamnen i våra databaser, t.ex. för personer födda före 1850. Många av oss väljer då t.ex. att alltid skriva Erik med ’k’, Kristina med ’k’, Henrik (inte Henric eller Hindrik) och så vidare. Själv använder jag Släktforskarförbundets namnlista som standard att utgå ifrån.

Jag vill ge er ett längre citat:

”Våra förfäders namn är i gamla kyrkoböcker och andra handlingar stavade på många olika sätt. Om vi bokstavstroget noterar alla belägg för en Per Eriksson kan vi finna stavningar som Pehr Erichson, Pähr Ericksson, Peer Ersson, Per Ehrsson, ja till och med så egendomliga som Phär Ericksånn. En vår anmoder kan vara noterad som Catharina Matthsdotter, Caisa Matsdotter och Carin Matthiasdotter. De skiftande stavningarna avspeglar ingen vilja eller önskan hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider. För oss släktforskare finns ingen anledning att fästa avseende vid varianter som Pehr, Pär, Pähr, Per, Peer; de uttalades likadant och avser alla exakt samma namn.”

Texten är skriven av Håkan Skogsjö 1999. Han har i Släktforskarnas Årsbok skrivit två artiklar om normering av namn och ”Släktforskarförbundets namnlista” (först 1995 och sedan en andra och utökad upplaga 1999). Artikeln var också publicerad i sin helhet på Nättidningen Rötter fram till hösten 2013. 

Artikeln Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista från 1999 finns kvar i sin helhet på Wiki-Rötter som en pdf-fil. I artikeln i finns resonemanget kvar om vilken källa som är den mest tillförlitliga när det gäller en persons namn, liksom om hur du bör tänka när du normerar ett namn.

Är du nyfiken på andra svenska namn från äldre tider kan du läsa flera digitala personnamnslexikon på webbplatsen för Institutet för språk och folkminnen.

Danska motsvarigheter hittar du här.

Dina amerikasläktingars förnamn under 1900-talet hittar du här.

Slutligen kan jag tipsa om den mångkulturella almanackan som ger lite information om namn och dess betydelse från flera områden som vi möter i dagens Sverige.

 

Relaterat innehåll