Urvalet görs av Dis när bidragen körs hos Disbyt-ombuden så du behöver inte göra någon inställning i ditt eget släktforskningsprogram. Den nya gränsen tillämpas från och med april 2017. Samtidigt ändras gränsen för hur lång tid som ska ha förflutit för att någon ska komma med som saknar uppgift om dödsdatum. Den ökas från 100 år till 110 år.
Individuell prövning?
Den främsta anledningen till att vi tagit beslut att generellt ta bort alla personer där uppgifterna om född/vigd/död alla är före år 1500 är att det är svårt att göra en individuell prövning av det inlämnade materialet, och en sådan skulle dessutom behöva upprepas varje gång material lämnas in från en forskare.
Det finns material av blandad kvalitet i Disbyt. Mycket är bra men annat är tyvärr sämre. Det är särskilt när det gäller äldre tider som det blir tydligt att felaktiga uppgifter får större spridning än korrekta. Ett av de tydligaste exemplen på det gäller Bure-forskningen, där det i Disbyt funnits en hel del uppgifter om personer som enligt all relevant forskning inte kan beläggas ha funnits. Det finns många publicerade artiklar de senaste två decennierna som borde ha lett till att släktträd med uppdiktade personer inte längre förekom.
Det är inte bara i Bure-släkten som felaktiga uppgifter och uppdiktade personer finns. Det finns många fall där tillägg och rättelser till genealogiska arbeten inte får fäste, medan hypoteser och antaganden sprids. Det finns givetvis släktlinjer som kan beläggas i källmaterial långt tillbaka i tiden före år 1500, och anses vara korrekta av historiker och andra forskare, men för att slippa göra bedömningen i varje enskilt fall så sätts alltså en generell tidsgräns även om det är ett trubbigt instrument. I fallet Bure-släkten kan man med hjälp av Johan Bures släktbok komma till ”Gamle Olof” vars söner föds på 1420-talet.
Dis går inte in och granskar att uppgifterna som blir kvar efter år 1500 i Disbyt är korrekta eller inte. Därför finns det felaktiga uppgifter efter år 1500 i Disbyt som får ligga kvar tills släktforskaren själv rättar det. Ett sådant exempel är hustrun till Erik Ångerman i Teg, Umeå, stamfar till Sursill-släkten. Hans hustru Dordi och han själv är födda före 1500 och avlidna efter 1500. Dordi har getts namnet Bure av de som vill knyta ihop de två släkterna. För att citera artikeln om Bureätten på Wiki-Rötter: ”Därifrån har steget inte varit långt till att lägga in henne på lämplig plats i Buregenealogin. Där är hon dock en fantasiprodukt. Johan Bure själv placerar inte in henne bland sina släktingar i sin stora redovisning av sin mormors Buresläktingar och -förfäder”. Sådana felaktigheter i Disbyt kan alltså inte rättas till eller tas bort med den nya tidsgränsen.
Egen forskning
Styrelsens beslut innebär inte att man som släktforskare måste ha gjort forskningen i det medeltida materialet själv. Det innebär inte heller att man när man lämnar uppgifter till Disbyt måste ha originalkällor med förstahandsuppgifter för att kunna bevisa identifieringen av en person och dennes släktskapsrelation. Det handlar bara om att minska risken för att uppdiktade personer och felaktig forskning tas med i Disbyt.
Samtidigt som vi gör detta vill vi uppmana alla släktforskare att läsa och lära sig så mycket som möjligt, inte bara om släktforskning i allmänhet utan även om källkritik. Ifrågasätt alltid uppgifter, även när du ser dem som matchningar och tips i till exempel Geni, MyHeritage, Ancestry, WikiTree och FamilySearch. När det gäller material från medeltiden, Vasatiden och stormaktstiden måste man även förstå sammanhang och tidsanda.
Artikeln tidigare publicerad i Diskulogen nr 117
