(Olof Cronberg, Diskulogen nr 107/2014)
Vi visste nog inte riktigt vad vi gav oss in på när vi startade projektet GIDx för att göra en gårdsindexering till husförhörslängderna i hela landet. Vi var inspirerade av att Släktforskarförbundet hade fått god respons på projektet Namn åt de döda.
Genom ett samarbete mellan Dis som ideell förening och Genline som kommersiell aktör, skulle vi få fram ett gårdsregister som släktforskare skulle ha nytta av både hos Dis i form av Dispos och hos Genline i bildbläddraren Genline Family Finder (GFF). Projektet fick namnet GIDx, vilket kunde uttydas index till Genlines GID-sidor men också GårdsInDexering. Projektledarskapet delades mellan Sture Bjelkåker och Peter Wallenskog. En projektgrupp arbetade fram ett regelverk för hur uppgifterna skulle registreras. En webbsida skapades för att adoptera de församlingar som man ville registrera. För projektet skapades en version av GFF med möjlighet att registrera alla orter på varje sida i husförhörslängderna. En organisation byggdes upp för att granska att arbetet höll tillräcklig kvalitet.
Flygande start
Projektet fick en flygande start. Efter en kortare testperiod erbjöds alla Dis-medlemmar att delta. Sture Bjelkåker skriver att ett upprop har gått ut till de 17 000 medlemmar vi då hade epostadresser till (Diskulogen nr 81 juni 2008). Inom kort hade 300 personer adopterat församlingar.
Våra orter har många ansikten
Vi blev snart på det klara med att ortnamn i husförhörslängderna har olika karaktär i olika delar av Sverige. I stora delar av landet fanns byar och gårdar enligt klassiskt manér t.ex. Bullerby Mellangård. I Skåne fanns ofta bara ett par byar i en församling och i varje by var gårdarna numrerade. I Blekinge fanns en gårdsnummerserie för hela socknen. I Dalarna var gårdarna också numrerade men nummerserien ändrades för varje husförhörslängd. Småstäderna hade sina kvartersindelningar. I de stora städerna hade husförhörslängderna ibland helt egna system. Det gällde att välja lämplig indelning.
Vi fick också ge avkall på några tankar som vi hade från början. Från allra första början hade vi tänkt ha bokstavstrogen registrering, men vi insåg att det skulle bli för krångligt. Istället utgick vi från de moderna ortnamnen som ju ofta användes i slutet av 1800-talet. Vi hade också tänkt registrera typ av ort, t.ex. by, gård, torp, backstuga, men många gånger var det inte utskrivet, så det fungerade inte.
Granskning
Ambitionen var också att alla uppgifter skulle dubbelgranskas. När man hade registrerat sin första volym, skulle den granskas av GIDx-ombud, innan man fick klartecken att registrera vidare. Detta för att vi skulle få en så likformig registrering som möjligt. När man hade registrerat en församling, skulle man sedan granska en församling som någon annan hade regist rerat. Detta för att vi inte skulle stå med många registrerade församlingar som inte var granskade. Det var i grunden en klok tanke, men problem uppstod i form av att det inte alltid fanns någon lämplig församling att granska i det område släktforskaren var intresserad av. Under senare delen av projektet förenklades granskningen, så att GIDx-ombuden bara gjorde en över- siktlig granskning.
Tappra registratorer
Under de sex åren har 350 släktforskare hjälpt till med indexeringen. De flesta registrerade några få församlingar som de var särskilt intresserade av. Ett tjugotal registrerade väldigt många för- samlingar, och några vann priser som Genline ställde till förfogande. Alla vi som hjälpt till med detta arbete vet att ibland kunde det vara hur lätt som helst att läsa och registrera orterna och i andra fall kunde det vara hur svårt som helst.
Tålmodiga GIDx-ombud
Ett tiotal personer var i olika perioder inblandade som GIDx-ombud, som hjälpte till att granska de första volymerna som nya släktforskare registrerade, för att se till att registreringen blev så bra som möjligt. Det var en delikat uppgift att komma med kloka synpunkter både till nya släktforskare och till avancerade sockenexperter som kunde sin socken på sina fem fingrar.
Bättre programvara
Baserat på synpunkter som kom in under det första halvåret förbättrades registre- ringsfunktionen i GFF:en så att det blev lättare och gick snabbare att registrera. Om orterna var skrivna i samma ord- ning som i den föregående volymen gick det snabbt att kopiera över orterna.
Halvvägs
I december 2009 deklarerade Peter Wallenskog, att ”på 18 månader har närmare 5 miljoner poster registrerats och vi börjar närma oss 50 % klara församlingar. Målet var förvisso att vi skulle ha närmare 90 % klara församlingar vid utgången av 2009…” (Diskulogen nr 87, sid 5).
Tio miljoner orter
Trots att registreringen gick långsammare än vad vi hoppats fortsatte projektet och nu har 2 266 församlingar eller 85 % av alla församlingar blivit registrerade. De församlingar som är mycket stora eller vars husförhörslängder är svårlästa eller krångliga har varit svåra att få indexerade.
GIDx-projektet har indexerat 2 266 av 2 633 församlingar. Så mycket som 86% av Sveriges församlingar är alltså sökbara, på gårdsnivå, via Dispos och Ancestry. 10 juni 2008 skickades första mejlet ut med information till Dis medlemmar. Projektet pågick under sex år. 10,4 miljoner inlägg är publicerade. 357 Dis-medlemmar har varit delaktiga i projektet.
Vanligaste ortnamnen
Även om materialet inte är komplett, ger det ändå en spännande inblick i olika ortnamns förekomst och lokalisering i Sverige. Totalt sett finns fler än 400 000 olika platser benämnda. Dessa har fler än 200 000 olika namn. Inte oväntat finns Prästgården och Soldattorp i fler än 1000 församlingar. De vanligaste ortnamnen är typiska torpnamn som Hagen, Lugnet, Fridhem, Backen och Nytorp som alla förekommer i fler än 500 församlingar vardera.
GIDx hos Genline/Ancestry
Resultatet av registreringen har funnits tillgängligt i GFF:en, så att om man har tittat i en indexerad husförhörslängd har det varit lätt att se vilka sidor som har innehållit ett visst ortnamn. Uppgifterna finns även tillgängliga i Ancestry. När man söker i Sveriges kyrkoböcker får man ange gårdsnamnet i fältet Nyckelord. Se särskild artikel i Diskulogen!
GIDx finns kvar i Dispos
Efterhand som församlingar blivit klara har GIDx-indexeringen lyfts över till Dispos. När man har sökt fram en församling, kan man söka efter en ort i församlingen. Man får då en lista på sidorna i husförhörslängderna. Länkningen stämmer exakt till Ancestrys husförhörssidor. Under förutsättning att det bara finns en sidnummerserie i husförhörsvolymen stämmer även länkningen till ArkivDigital. För Svars del kan länkning slå fel på några sidor. I stora församlingar med flera husförhörslängdvolymer samtidigt kan det ibland bli fel både hos ArkivDigital och hos Svar för att pekning sker till fel volym.
Stort tack
Det är nu dags att avsluta projektet, eftersom Genlines sajt kommer att upphöra och därmed registreringsverktyget i GFF:en. Det har varit sex spännande år med ett unikt samarbete mellan ideell och privat verksamhet som har varit till nytta för båda parter. Från dis sida får vi tacka för samarbetet med Genline. Utan utvecklingen av registreringsverktyget och samordningen hade vi inte kommit så här långt. Vi får också tacka alla släktforskare som hjälpt till med indexeringen och även stort tack till alla GIDx-ombuden som hjälpt till i arbetet med granskning, samordning och support, samt sist men inte minst projektledarna Peter Wallenskog och Sture Bjelkåker.
