Guiden gäller från Disgen 2018. Det mesta fungerar också för Disgen 2016.
Underlagskartor är digitala eller skannade rasterbilder av kartor i formatet bmp eller jpg.
Skapa egna underlagskartor
Du kan själv skapa egna underlagskartor från rasterbilder, som du på olika sätt kan vrida och placera med hjälp av rutnät, orter med kända koordinater som t.ex. kyrkor och egna fixpunkter. Kartbilden kan vara moderna kartor som du själv skannat, det kan vara digitala kartor av både modernt utförande och gamla historiska dokument som du kanske köpt på Lantmäteriets hemsida. Det kan också vara orienteringskartor, avstyckningskartor och griftegårdskartor. Ja t.o.m. ett foto med ett hus eller en utsikt.
Ovan ses en ”modern” underlagskarta i skala placerad med hjälp av RT90 rutnät och ett klipp av historiska kartor som placerats med hjälp av fixpunkter, gränser, vägar och vattendrag.
Var försiktig med att ta in stora kartbilder. En rekommendation är att hellre välja flera små än få stora kartbilder. Begränsa bildfilernas storlek för att få bra rörlighet i kartan.
Observera att kartor som täcker större ytor måste vara i en rätvinklig projektion (RT 90), för att få en bra passning i alla punkter.
Preparering av kartbild
En kartbild kan vara rent beskuren och kan då utan ytterligare behandling placeras som en underlagskarta. Men om kartbilden t.ex. är en del av akt för t.ex. ett laga skifta kan det vara bra att beskära och rensa kartbilden från ovidkommande detaljer. Som exempel visar vi kartan vid Laga Skifte för Tokarp, Mjäldrunga, 1873-74.
Genom att först beskära och klippa ut kartan ut dokumentsidan och sedan färga de delar som man vill ha genomskinliga i magenta, dvs med RBG-färgen 255,0,255, så kommer bara kartdelen att framträda i Disgens kartfönster.
Verktygslådan för placering av kartbilder
Klicka med höger musknapp i kartfönstret för att plocka fram kartans popup-meny. välj Placera bild som underlagskarta ....
Nu öppnas panelen med ortsträdet, om den inte redan var synlig. Visade gränslinjer blir lite tjockare så att de framträder bättre i kartbilden och rutnät i RT90 framträder.
En panel med placeringsverktyg visas i underkant av kartfönstret. Överst i panelen finns en text i rött som successivt ger förslag på lämpliga aktiviteter. Följande verktyg ingår:
Hämta-knapp Här väljer du en bildfil i bmp- eller högupplöst jpg-format. Om du väljer en bildfil från annan plats än DgMap kommer en kopia att flyttas hit. Denna datamapp blir nu platsen för ditt kartoriginal. Kartbilden placeras mitt i det aktuella kartfönstret under synliga gränser och rutnät. När du hämtar en kartbild öppnas också automatiskt ortspanelen där du hittar kyrkorna med sina kända koordinater och egna orter som du givit egna koordinater. Alla dessa orter kan fungera som fixpunkter om du kan identifiera dem i kartbilden.
Ändra-knapp Hämta en redan placerad kartbild för att korrigera dess läge. Bilden visas på den plats där den f.n. är placerad. Så du bör först visa denna karta i sitt nuvarande läge innan du trycker på knappen. (Gäller inte Disgen 2016.)
Nålar för tillfälliga fixpunkter Med hjälp av dessa två nålar kan du bestämma fixpunkter i grundkartan eller redan importerad underlagskarta och fixera läget hos motsvarande punkter i kartbilden. Punkter som vägkors, byggnader, terrängföremål gränsskärningar mm.
Rotationsreglage Den hämtade kartbilden kan roteras runt sin mittpunkt eller runt en fixpunkt för anpassning till grundkartan. Du kan vrida bilden +/- 45 grader. Plusvridning är medurs och minusvridning moturs. Klick på någon av verktygets pilar roterar 0,1 grad, klick innanför pilen roterar 1 grad. Med reglaget väljer du valfri vinkel.
Backa-knapp Senaste arbetsmoment kan ångras. Placering av kartnål ångras / vridningen av bild återgår till 0 grader / bilden kastas.
Spara-knapp När kartbilden har fått sin optimala plats sparar du resultatet. Om en rotation av bilden har gjorts, får du först spara en roterad kopia av bilden. Om den inte roterats används originalfilen. Sedan anger du en benämning på kartbilden, zoomintervall för visning, lagerplats och ev. bildetikett i nederkant, då bilden senare visas i kartfönstret. Se ”Ändra egenskaper för kartbilderna” i guiden <underlagskartor>.
Spara lämpligen kartbilden i BMP-format. Det går också bra att spara i jpg-format, men då tappar du informationen om hur stor plats kartbilden tar när den hanteras i programmets dataminne. För stora och för många samtidiga kartbilder riskerar att göra Disgen-programmets kartfunktion långsam. En tumregel är att varje kartbild inte bör vara större än 40-50 Mb i BMP-format.
Om du ändrat en kartbild föreslås den nya beskrivningen bli den gamla bildens med tillägget rev1, rev2…
Avsluta-knapp Placeringsdialogen avslutas då denna knapp klickas. Panelen försvinner och gränserna återgår till ursprunglig bredd.
Arbetsmoment
- Välj en vy i kartfönstret som ungefär rymmer kartbilden som ska placeras.
Vår utgångskarta är den Gröna kartans blad över Älvsborgs län och bladet P176 Floby 1877-97 av Häradsekonomiska kartan med gården Tokarp i fokus..
- Hämta fil. Bilden visas i kartfönstret under gränslinjer, RT 90-rutor och ortsnamn. Du kan hämta bildfiler i såväl bmp- som jpg-format.
- Positionera bilden genom att flytta, zooma och/eller rotera bilden. Bilden dras med musen med Shift nertryckt eller med Shift+piltangenterna i större steg och med Shift+Ctrl+piltangenterna i mindre steg.
Bilden grovzoomas med Shift + +/- tangenterna och finzoomas med Shift+Ctrl+ +/- tangenterna. Alternativt kan +/- tangenterna ersättas med musens rulle.
Har du en annan underlagskarta på plats som referens, kan du genom att trycka på 0 (noll)-tangenten tillfälligt släcka den kartbild du håller på att placera för att se underlaget. Tryck på 0-tangenten en gång till så ser du åter din kartbild. - Rotera bilden genom att dra i rotationsreglaget, eller klicka i ytterändarna på detta.
- Knyt bilden till en 1:a fixpunkt. Kan ske på två sätt, antingen med en känd ort från ortpanelen eller med hjälp av en tillfällig punkt på kartan.
Dra en första ort med lagrade koordinater, t.ex. en kyrka, från ortsträdet med musen. Markören blir en nål med rött huvud. Släpp den på önskad plats på kartbilden. Detta motsvarar momenten ovan med placeringen av nål 1.
Kyrkan blir din första fixpunkt. Bilden flyttas så att kyrkans läge i kartbilden knyts till läget för kyrkan i grundkartan. En nål med flaggan P1 markerar läget. Nu har bildens läge fixerats till punkten för kyrkan och bilden kan zoomas och vridas i förhållande till denna punkt. Eller …
Ta nål 1 med rött huvud från placeringspanelen. Nålens bakgrund i verktygspanelen blir grön och indikerar att nålen ska placeras i grundkartan eller befintlig underlagskarta. Utse fixpunkt 1 genom att placera nålen på kartan. Den placerade nålen får flaggan F1. Om kartbilden skymmer grundkartan eller den synliga underlagskartan kan du trycka på 0 (noll)-tangenten för att tillfälligt släcka kartbilden. Ett nytt tryck på 0-tangenten tänder åter kartbilden.
Ta på nytt Nål 1 i panelen. Nålens bakgrund ändras nu till gult, vilket signalerar att denna ska placeras i kartbilden. När nålen sätts i motsvarande punkt i kartbilden flyttas denna så att denna punkt nu placeras över fixpunktens läge. Dessa två positioner sammanfaller nu i P1. Förloppet motsvarar att ta en första ort ur trädet och placera på kartbilden
- Knyt bilden till en 2:a fixpunkt: Använd en känd ort i ortpanelen eller en tillfällig punkt i kartan.
Dra en andra ort från ortsträdet till kartbilden. Inte heller nu får bilden vara roterad. Med den andra orten och nålen på plats anpassas bilden automatiskt genom zoomning och rotation till kartan. Denna punkt blir din andra referenspunkt markerad med P2. Eller …
Ta nål 2 från placeringspanelen och utse en referenspunkt 2 i kartan. Använd samma handgrepp som i moment ovan för nål 1. Kartbilden zoomas och roteras så att de två punkterna P1 och P2 sammanfaller med sina fixpunkter
- Justera placeringen. Kanske behöver du göra en liten finjustering av storlek eller rotation. Dessa ändringar får nål P2 att släppa och försvinna. Förändringen sker nu runt läget för nål P1. Väljer du att flytta kartbilden släpper även nålen P1.
- Ångra senaste operation
- Spara kartbilden.
Bilden har vridits och sparas under nytt namn i DgMap.
De egenskaper som behöver fyllas i är benämning och eventuellt zoomintervall och lager. Spara! Du skall inte ändra på koordinatvärdena för bildens läge!
Kontrollera bildens läge.
Den placerade kartbilden och motsvarande underlagskarta kan enkelt jämföras genom att placera dem i var sitt fönster med synkronisering och synligt rutnät.
Läs mer om kartfunktionen.
- I guiden Kartor en introduktion får du en överblick över vad du kan göra med kartor i Disgen.
- I guiden Kartfönstret få de veta mer om kartfönstrets olika paneler, menyer .och knappar
- I guiden Ortens placering och visning på kartan får du tips om hur du enklast hittar och anger orters lägen
- I guiden Släkten på kartan får du veta hur du hämtar och visar personinformation.
- I guiden Släkten på Google Earth får du handgreppen för att följa släkten runt jorden
- I guiden Underlagskartor från DIS får du veta hur du sparar kartor från DIS på din hårddisk.
- I guiden Egna underlagskartor lär du dig hur du kan placera dina egna kartbilder som underlagskartor.
- I guiden Utskrift med kartor ser du hur du kan utforma en utskrift med en eller två kartor.
- I guiden Inställningar och kortkommandon beskrivs hur du kan anpassa din karta och din släktinformation efter dina önskemål och hur du enklast använder de olika funktionerna från tangentbordet.
