Först lite om hur kyrkoarkiven rent fysiskt ser ut: Det finns för det första sedan början på 1800 talet 2 exemplar av varje kyrkobok, en så kallad Huvudministerialbok som kyrkoherden skriver i och en så kallad Kontraministerialbok som kordegnen (församlingssekreteraren) skriver, dessa två uppsättningar böcker får aldrig befinna sig under samma tak.
Normalt finns det en bok för födda mankön, en bok för födda kvinnokön, en för konfirmerade pojkar och en för konfirmerade flickor, en för kyrkliga vigslar och en för döda mankön och en för döda kvinnokön. Alltså allt som allt 9 böcker, alla i 2 exemplar.
Borgerliga vigslar finns normalt inte antecknat i kyrkoböckerna, de finns i kommunens arkiv.
Det finns inget ArkivDigital i Danmark eller liknande företag, all digitalisering av Statens arkiver, härunder kyrkoböcker, sker av Riksarkivet. Här är länk till deras sida: https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/collection/theme/1
På denna sida kan ni läsa mera om vad som finns i de olika arkiven.
Sedan till det som är mest intressant för oss som släktforskare, nämligen kyrkoarkiven.
I Danmark har man såväl som i Sverige ändrat i den administrativa indelningen av landet, från många Amt (motsvarande svenska län) till ett fåtal regioner, men det intressanta för släktforskningen är fortfarande den gamla indelningen med amter och sogne (församlingar).
För att hitta en viss församling måste ni naturligtvis ha namnet på församlingen, helst också amtet då samma församlingsnamn kan finnas i flera amter, precis som det kan finnas i flera svenska län.
När ni väl har hittat din församling ser det ut så här:
Jag har i exemplen vald Terslev församling i Sorö Amt där jag har en stor del av min danska släkt. De mest intressanta de två nedersta alternativ, alltså kontraministerialbog 1813-2002, som du kan se finns det i 2 exemplar, de nya i färg fram till 1892 och de gamla svart/vita fram till sekretessgränsen som inte är 2002 men olika för olika böcker.
Så låt oss titta i vad det står i det alternativ som heter ”kontraministerialbog 1813-2002”. När ni klickar på det får ni upp denna bild:
Det är en lista över de årsspann som finns i serien, alltså från 1813 fram till 1971 för döda. Som ni kan se står det några bokstäver efter åren, det anger vilka uppgifter som finns i den aktuella skanning. F står för födelse, K för konfirmation, V för vigslar, D för döda. T för tillgångslista, A för avgångslista och slutligen J för jämförelselista.
Som ni kan se försvinner dessa T, A och J 1868 då den civila registreringen övergick till kommunen.
Men hur nu registrera dessa i Disgen:s källträd? Där har jag så vitt möjligt följt samma sätt som de visas på Statens Arkiver/Arkivalier on-line, alltså på danska Riksarkivet.
I de flesta socknar är det så att de flesta kyrkböcker efter 1892 är registrerat i en volym för varje årsspann. I denna volym finns registreringen i ordningen födda män, födda kvinnor, konfirmerade pojkar, konfirmerade flickor, vigslar, döde män och slutligen döde kvinnor. Numreringen är löpande från första till sista bilden, sid/folie numreringen används inte alls i visningen. Detta gäller de flesta församlingar om det inte är så att det finns ett sjukhus eller en BB i församlingen, så kan det hända att födelse och dödböckerna ligger i separata volymer på SA, ja det kan hända att de är delade med en för män och en för kvinnor.
Dessa gamla svart/vita inskanningar är oftast angett med FKVD (födda, konfirmerade, vigda, döda) och med män/pojkar först och kvinnor/flickor sist inom varje typ. Jag använder samma beteckning i registreringen för att så långt möjligt anknyta till den källa jag har använt. Om du ser på bilden nedan ser du hur Terslev församling ser ut i mitt källträd:
Jag skiljer alltså inte i källträdet om det är en födelse, en död eller en vigsel, det framgår av noteringen i Personöversikten (PÖ) i Disgen. En källhänvisning kan alltså se ut så här i källträdet:
Jag anger såväl folieringen som bild numreringen, det kan ju tänkas att någon som ser min forskning vill kolla på ett av landsarkiven i original boken.
Om vi tar den översta källhänvisningen ovan, den som vidrör 1914-09-19 ser originalet alltså ut på detta sätt:
I detta fallet en födelsebok för mankön där den aktuella födelse står längst nere på sidan.
Sedan är det så att Rigsarkivet i samarbete med Ancestry har ny-fotograferat ett antal kyrkböcker fram till 1892, dessa är fotade i färg som ArkivDigital och de ligger på samma sätt som de fysiska kyrkböckerna, alltså en för födda män, en för födda kvinnor o.s.v.
De fall källan är från någon av dessa nyfotograferade böcker, anger jag den naturligtvis som födda män eller kvinnor, vilket nu är aktuellt.
När det gäller borgerliga registreringar har jag dem liggande i en egen grupp i mitt släktträd "Utländska arkiv", där finner man folkräkningar, olika källor för olika år men inte sorterade geografisk inom varje land. För Danmarks del Köbehamns Stadsarkiv med Politiets Registerblade, borgerliga vigslar ordnade efter vilket amt och civil myndighet som utförde vigseln (Borgmästare, giftefoged, politimästare eller sognefoged) varje myndighet har sin mapp under respektive ort.
Så här ser mitt källträd ut när det gäller utländska arkiv, jag har öppnat det lite så ni kan se hur en borgerlig vigsel är registrerat i Köpenhamn:
Då jag själv har jobbat några månader på ett kyrkokontor i Danmark som kordegn, vet jag ju hur kyrkböckerna förs rent praktisk (Eller fördes skall jag kanske säga då det är 40 år sedan) men jag vet även hur det civila samhället med befolkningsregister fungerade, det var nämligen en kommunal angelägenhet inte en kyrklig som här.
Hans-Peter Stülten
h-p.stuelten@outlook.com
