En av föreningens funktionärer, Anders Larsson, arbetar på ekonomisk historiska institutionen på Lunds Universitet med att excerpera historiska dokument för forskarna. Ett av resultaten är en databas för akademisk forskning om bondeståndets ledamöters ekonomiska och sociala förhållanden i förhållande till andra bönder.
Databasen, i form av ett Excel-ark, utgår från de tryckta verk som sedan tidigare finns, men har i många fall kompletterats och korrigerats. Vad som är nytt är att bouppteckningarna för ledamöterna har letats upp i den mån de existerar och ledamöterna har gått att följa till dess att de avlider. Dessa uppgifter är naturligtvis även intressanta för släktforskare som tror att deras anor deltagit i någon av ståndsriksdagarna. I databasen finns även upptaget ett antal för forskning utvalda poster i bouppteckningarna som visar på deras ekonomi vid dödsfallet, tillgångar i alla former, skulder och innehav av böcker och handlingar. Även titlar för barn och svärsöner har noterats. Förteckningen upptar också de personer som bedömts vara bönder i den första tvåkammarriksdagen, i många fall de som deltagit i de närmast föregående ståndsriksdagarna.
Utöver detta har även cirka 10 referensbönder (eller hustrur) valts ut för att användas som jämförande material. Detta är kanske inte lika intressant för släktforskning, men kan ju vara kul för de som har turen att hitta sin ana bland dem.
Databasen kommer att ligga till grund för forskning under lång tid framöver, men ett påbörjat arbete finns redovisat i ett ”paper” på engelska, ”Peasant Aristocrats? Wealth and Social Status of Swedish Farmer Parliamentarians 1769–1895” med några intressanta slutsatser som man kan dra.
Det pågår många projekt på ekonomisk historiska institutionen i Lund. De flesta kommer att läggas ut på hemsidan efterhand som de blir klara. Anders deltar för närvarande i två olika projekt som han tror kommer att kunna bli av intresse. Det första och största är en genomgång av Sveriges ”Fabriksberättelser”, alltså de underlag som alla som bedriver verksamhet i landet skulle lämna in som underlag för den årliga statistiken. Man har gått igenom perioden 1863 till 1905 än så länge, men hoppas på några år till. Materialet är mycket detaljerat och innehåller även namnen på de som äger eller ansvarar för verksamheterna. Ett nytt projekt kommer att digitalisera mantalslängden för Stockholm 1740. Tyvärr så vågar han inte utlova slutdatum för dessa projekt, men Anders hoppas kunna återkomma när de görs tillgängliga.
Tänk också på att det finns en hel del bilder på riksdagsmän på nätet men kan även finnas i Riksdagens arkiv.
Bilden ovan är ett exempel från Riksdagsbiblioteket. Pehr Ericsson var riksdagsman för Norra Hälsinglands domsaga, Gävleborg 1867-75 och 1879-1881 (bondeståndet). Lantbrukare på Vik nr 1 i Idenor. Du kan läsa mer om honom i "Tvåkammar-riksdagen 1867-1970", Band 5 sid 131.
