Skomakarens barn .........

 

Ett gammalt talesätt som ”Skomakarens barn går i trasiga skor” passar nog bra in på oss släktforskare också. Vi som har stor glädje av att arkivarier genom tiderna har ordnat och förtecknat arkiv över handlingar är själva inte lika duktiga på att ordna vårt eget material. Eftersom jag är gift med en arkivarie så passar även ett liknande talesätt in ” Skomakarens gumma och smedens häst är de som har sämst skor”.

 

Släktforskare ska skänka en tanke på riksarkivarien Emil Hildebrand som 1903 tog fram det allmänna arkivschemat som har gett en enhetlighet i de svenska arkiven. Det har kompletterats men grundstrukturen har behållits över lång tid. 2009 startade en övergång till verksamhetsbaserad (eller processbaserad) arkivredovisning för statliga myndigheter som planerades vara genomförd 2013. Jag är tveksam om alla nått i mål ännu.

 

Förtecknandet av arkiv är avgörande för att vi ska kunna hitta de handlingar vi är intresserade av. Men arkivförteckningen är minst lika viktigt för att kunna ange en enhetlig och tydlig källhänvisning för att enkelt kunna hitta tillbaka till källan

 

Osökt kommer jag att tänka på högarna av papper som finns på många skrivbord. Skaparen av högarna har nog en god ordning och hittar själv snabbt rätt papper i rätt hög, men ingen annan. Jag ser snabbt en parallell till de pappershögar, pärmar, kartonger, böcker, album och olika typer av digitala lagringsmedier jag har. Ingen annan kan enkelt hitta i dem, knappt jag själv ens.

 

Under senaste året har jag på DIS fått frågor om hur man ska ordna sitt material som samlats på hög under flera års släktforskning. Artikeln syftar till att ge lite tips att fundera över. Personligen ser jag fram mot förbundets planerade handbok, ”Arkivhandbok för släktforskare” av Jan Appelquist. Jag har förhoppningar om att handboken ska ge handfasta tips till både släktforskare och föreningsrepresentanter. Boken finns att köpa i vår webbshop.

 

Ett bra stöd finns att studera i Släktforskarförbundets bok ”Forska, dokumentera, arkivera” (2016) som jag fått tillåtelse att citera. Häftet innehåller mycket matnyttigt som t.ex. hur man ska hantera sina arkivalier. Plastfickor, häftklammer, tejp, gummiband och gem är förgörande för handlingarnas livslängd.

 

Elinor Elmborg ligger bakom förslaget till ”Arkivschema för släktforskare” som hon i sin tur byggt på det allmänna arkivschemat. Det är en bra utgångspunkt för att skapa en igenkänningsfaktor när du kommer till andra arkiv.

 

För enkelhetens skull bygger vi vidare på häftets förslag. Efter diskussion med ett par släktforskande arkivarier har jag kommit fram till ett par förslag till kompletteringar.

 

Börja med att lägga till huvudavdelning F för ”Ämnesvis ordnade handlingar”. Undvik så långt det går att använda huvudavdelning Ö, ”Övriga handlingar”. De flesta som finns under ”Ö” passar bättre in på ”F”. Några exempel på arkivhandlingar som inte är nämnda och som passar in på lämplig underavdelning till ”F” är:

Tänk på att inte skapa en hierarki av underavdelningar. Första exemplet nedan från NAD försöker visa på vad som menas. Underavdelning ”E 1” ligger på samma nivå som ”E”.

Arkivschemat bör naturligtvis kunna tillämpas både för digitalt och traditionellt material.

I Nationell ArkivDatabas (NAD) kan Du söka information om arkiv i Sverige. Sök i NAD.

På hemsidan beskrivs att ”NAD är en databas som tillhandahåller ett nationellt arkivbildarregister med arkivhänvisningar, register över arkivinstitutioner med kontaktuppgifter samt hjälpdatabaser för topografisk indelning och förvaltningshistorik.”

 

På NAD kan du också hämta inspiration från olika experter som ordnat arkiv. Försök hitta förteckningar som ordnats under 2000-talet. Nedan finns ett par exempel på arkiv. Enklast är att söka på arkivets namn eller att skanna QR-koden med din platta.

 

	OLLE OCH ANN-MARIE ALNLIDS ARKIV Nordiska Museet, Person (släkt, samlare)   Ett litet arkiv som följer det allmänna arkivschemat.
	Arkivarien Erik Dahlgrens personarkiv Landsarkivet i Härnösand, Person (släkt, samlare) Han har valt att skapa en egen ordning och inte följa det allmänna arkivschemat.
	LENA LARSSONS ARKIV Nordiska Museet, Person (släkt, samlare)   Förtecknade i enlighet med det allmänna arkivschemat. Ett arkiv som förutom handlingar, foton och fotografier också innehållet föremål som tyg- och tapetprover (t.ex. B 4).
	IFK Enskede 1920   Ett exempel på hur Stockholms stadsarkiv har ordnat ett föreningsarkiv.

Men viktigast av allt är att du tar tag i saken och bestämmer vad som ska ske med allt ditt material. Vi får tyvärr då och då samtal från släktingar till avlidna medlemmar som försöker att hitta och återskapa den försvunna släktforskningen. Ett bra första steg är att skriva ditt släktforskartestamente för att underlätta för dina efterlevande. Lägg det ihop med ditt vita arkiv. Nästa steg är att ordna, förteckna eller rent av skapa ett arkiv värt namnet. Glöm inte bort att du kan kasta en del också, eller gallra som det heter i arkivvärlden.