Tips

Gudien innehåller lite spridda tips om:

• Om du senare tänker göra grafiska tavlor
• Skrivregler ur släktforskarens perspektiv
• Flaggor, exempel
• Registrera faddrar
• Yrke kompletterat i flyttnings- och levdenotiser

Om du senare tänker göra grafiska tavlor

Om du senare vill skriva ut en grafisk tavla är det bäst att ha skrivit endast församling för född och död, eftersom utrymmet är begränsat där. Det räcker med församling i den typen av sammanställning. . Med hänsyn till detta, försök att istället komma ihåg att ange exakt plats för född och död i Text-, Flyttade- eller Levde-notiserna.

Varför då? När du skriver ut grafiska tavlor så får det inte plats så mycket och oftast räcker det med församling och möjligen by/ort i den typen av sammanställning. Prova och se vad du tycker.

Skrivregler ur släktforskarens perspektiv

Dopbokens namn kan ändras i husförhörslängderna. Kristina blir Kajsa eller Stina, Elisabeth får heta Lisken eller Lisa, Johanna heter Anna; Johannes kan bli Johan, Jean, John eller Hans. Den förkortade varianten och sannolikt tilltalsnamnet i vardagen har ofta förr av släktforskare satts inom parentes och markerats med en asterisk *. Nyare riktlinjer är att endast dopnamnen bör stå i förnamnsraden för den digitala forskningen. Ska jämförelse göras med myndigheters källor fungerar endast dopnamnen.

Normering av namn rekommenderas. Det betyder mer modern vanlig stavning. Skriv alltså av de namn prästen skrivit i dopboken men med mer modern stavning. Det var ju prästens egen åsikt om stavning, som avgjorde hur det råkade bli i dopboken. Riktlinjer finns bland annat på släktforskarförbundets hemsida, www.genealogi.se/sa-stavar-du-namnet

Med normerad stavning blir det lättare för dig själv att senare söka i ditt register liksom för andra när du lämnat ditt bidrag till Disbyt. Disgen och Disbyt söker på alla ord i rutan. Endast namnen ska vara med. Skriv inte förklarande ord som född, gift, bytt till… Gör rätt från början för att slippa att i efterhand få extra arbete med att rätta.

Andra vill skriva av dopbokens exakta stavning. Vilken metod du än väljer, så var konsekvent.

Dubbelnamn skrivs med bindestreck om det står så i födelseboken t ex Karl-Erik. Om namnet står utan bindestreck men ändå används som tilltalsnamn skriv med två asterisker, Karl* Erik*. Då kommer hela namnet att vara markerat som tilltalsnamn i utskrifterna i Disgen.

Registrera det efternamn som personen har fått från födseln. Förr gällde patronymikon, det vill säga barnen fick namn efter sin far. Vid registrering räcker det att skriva Per med punkt direkt efter. Då blir efternamnet automatiskt Persson eller Persdotter beroende på kön. Om en man senare blev t.ex. soldat eller präst kunde det bli namnbyte. Före 1900-talet behöll en hustru oftast sitt flicknamn sin gifta tid men kan som änka ibland få sin makes efternamn om det inte var ett patronymikon.

En pojke kan ha en fader Anders, som blir soldat Blixt. Sonen kan som vuxen själv bli soldaten Dunder. Skriv alltid efternamnen i kronologisk ordning med ett mellanslag mellan varje namn: Andersson Blixt Dunder. Alla namn blir då sökbara. Vid ett dubbelnamn med bindestreck och utan mellanslag söker programmet bara på hela kombinationen men sådana efternamn är sällsynta. Om en person varit gift många gånger kan du välja att bara skriva namnet vid födseln och sedan det namn personen haft längst tid. Övriga efternamn liksom smeknamn, öknamn, namnbyten eller andra omständigheter kan skrivas in som textnotis. De kan också skrivas in som namn som inte visas i den utökade vyn i namnpanelen.

Disgen förutsätter att första namnet är tilltalsnamn och markerar detta i utskrifterna om ingen asterisk använts. Om tilltalsnamnet skrivs med versaler ska det ändå markeras med *.

Flaggor

Nedan följer ett antal exempel på flaggor:

• Kolla - om du för stunden inte kan kontrollera en uppgift.
• SVAR 2017 - om du antar att uppgiften kan finnas tillgänglig om ett par år.
• Soldat
• Tuberkulos
• Straffad
• Nyupplaggd - För att visa att du har bara börjat registrera det här uppgifterna.
• DNA-Overifierad - DNA-forskning när du bara skriver av utan att kontrollera uppgifterna för du vet inte om de verkligen går in i din släkt.

Flaggorna kan användas som en anteckningsbok för minnet, för statistik eller vad din fantasi kommer på. Eftersom varje flagga är relativt kort, kan du på den person som fått t ex flaggan Ancestry skriva de omständigheter du vill kolla i en löpande text t ex i Extra textnotis. Det förutsätter att du just valt Extra text för dina egna forskningsfunderingar eller annat som inte kan intressera andra och därför inte ska med vid utskrifter.  Nästa gång du har tillgång till Ancestry är det lätt att söka alla med den flaggan och se på var och en i söklistan vad du ville kolla och om Ancestry kan tillföra något. Alternativt kan Oforskat eller Anteckningar väljas för detta ändamål. Bestäm dig bara från början för hur du vill göra.

Den som tidigare haft Disgen kunde dela upp släktforskningen i olika flockar t ex mors, fars och partners flock. Flockar finns inte i dagens Disgen. Vid konverteringen från Disgen 8 - Inställningar finns valen

Om båda dessa små rutor är förbockade kommer flaggorna och flockarna ha samma namn i dagens Disgen, som de hade i Disgen 8.

Registrera faddrar

När en ort är svårläst, låt ortraden vara tom och skriv det du tror i kommentarfältet, som finns i fönstret. Lägg till fadderrelation. Är det en för dig viktig uppgift, gör en flagga med namnet Svårläst, så kanske du själv eller annan vid senare tillfälle kan tyda det.

För att få ett begränsat urval på ett vanligt namn sök med lämpliga år. En fadder kan vara 12 – 100 år äldre än fadderbarnet.  Exempelvis kan barnet vara fött 1832 och du söker en ”Anders Andersson” född fr. o m 1820 och död t o m 1920. Kanske du även vet orten. Välj Sök. 

Står det efter en manlig fadder, ”hans hustru” kan du högerklicka på den manlige faddern, om han finns i din databas.  Sätt honom som centrumperson. - Markera där hustrun. - Sätt henne som centrumperson - Memorera - Gå tillbaka till fadderbarnets personöversikt - Lägg till fadder – Sök existerande person och lägg till som fadder - Sök henne med namn, årtal och ort - Markera henne. Skriv i kommentaren ex faster. Välj OK. Den personen finns sedan också som fadder till fadderbarnet.

Om du inte hittar hustruns namn på det sättet, kan du i mannens Kommentar om relationen skriva t ex Hans hustru också fadder. 

När det efter en man står en hustru med namn, är det oftast inte hans hustru.

Hur du kan bearbeta faddrar, ser du i guiden Importerade faddrar.

Yrke kompletterat i flyttnings- och levdenotiser

Du kan välja att bara skriva EN yrkesnotis för det yrke personen haft längst eller på toppen av sin karriär, antingen utan årtal och plats och utan källa. Sen kan du skriva i kommentarsfältet i en Flyttade-notis t ex Flyttade som dräng samt datum, ort, källa/källor och eventuell kommentar. Om någon levt längre tid på en plats skriv t ex Levde som rättare, tidsintervall, ort, flera källor.

Vill du skriva mer utförligt kring arbetsförhållanden, använd en Text-notis.

Vilket sätt du väljer, kan påverka hur en livslinje visas på en karta.

I utskrifter där det finns ont om plats och där du vill ta med yrket exvis i en grafisk antavla så se till att den yrkesnotis du vill ska skrivas ligger sist/underst i raden av yrkesnotiser. Gör en yrkesnotis per yrke.

Exempel 1 Flyttade som …
Yrke  Livgrenadjär nr 103, Kinds kompani 1850 – 1882
Flyttade som dräng Johan Axel Wigur 1843 från Tidersrum (E) till Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845 sid 547)
Flyttade som dräng 1844 från Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845, sid 297) (med kommentar: ingen anteckning om utflyttning från Örsebo. Återfinns först 1849 )
Flyttade som dräng Johan Widmundsson 1849 från Tidersrum (E) till Gårdby, Kättilstad (E), (Kättilstad AI:13, 1846-1850, sid 60)
Levde som livgrenadjär Johan Herrman 1850 – 1882 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E), (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231, Kättilstad AI:16, 1861 – 1865, sid 366, Kättilstad Ai:17, 1866- 1872, sid 376, Kättilstad Ai.18, 1873 – 1877, sid 344)

Alternativ 2, Långa yrkesnotiser
Du fyller i alla uppgifter som efterfrågas i yrkesnotisen både yrke, tidsperiod, ort, källa och eventuell kommentar. När du senare gör en utskrift i form av en ansedel, kommer det i första stycket stå en eller flera yrkesnotiser med källa/källor mellan född - dop respektive död - begravd. Skriver du ut en grafisk antavla så är det den sista/nedersta yrkesnotisen som skrivs ut.

Exempel 2   Född…
Yrke  Dräng, 1843-1844, Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845 sid 547)
Yrke  Dräng, 1844 -    , Kjettestorp, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845, sid 297) ) (med kommentar  ingen anteckning om utflyttning från Örsebo. Återfinns först 1849)
Yrke  Dräng, 1849- 1850, Gårdby, Kättilstad (E), (Kättilstad AI:13, 1846-1850, sid 60)
Yrke: Livgrenadjär vid Kinds Kompani 1850 – 1882 i Kindkullen, nr 103 Valla Kättilstad (E),
 (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231,
Levde som livgrenadjär 1850 – 1882 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E),  (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231, Kättilstad AI:16, 1861 – 1865, sid 366, Kättilstad AI:17, 1866- 1872, sid 376, Kättilstad AI.18, 1873 – 1877, sid 344)
Levde som f. d. Livgrenadjär 1882-1902 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E).
Död 1902 i Kättilstad (E), (Sveriges dödbok 1860-2017)

I exemplet ovan så är den sista yrkesnotisen den om att han var Livgrenadjär. Att han sen när han dog skrevs som f. d. Livgrenadjär bara finns i levdenotisen gör att man slipper få det som hans yrke i utskrifterna.