1. Varför går det så långsamt att flytta kartan i fönstret när jag har många underlagskartor aktiva?
Ju fler kartbilder du vill visa, desto långsammare går det att flytta kartan i fönstret. Antingen väljer du noga vilka kartbilder du vill studera för stunden eller så har du ett större antal valda. I det senare fallet kan du få arbetet att flyta lättare om du följer följande råd.
Variant 1
Plocka fram Lagerpanelen i högerkanten och slå där av Visa valda kartor, Slå istället på Visa kartdata. Leta nu upp det område du vill titta närmare på. Utan underlagskartor förflyttar du kartan mycket snabbare. När du är på plats, slår du åter på Visa valda kartor och slår av Visa Kartdata
Variant 2
- Flytta dig till den plats du vill se en karta för
- Högerklicka i kartan och välj Välj underlagskartor....
- Klicka på knappen [<<] för att välja bort alla valda underlagskartor
- Klicka på knappen [pil in i grönt fält]. Nu väljs automatiskt de kartor som kan visas i den aktuella kartytan.
- Klicka OK
Har du provat med variant 1 när du provar variant 2 och inte får fram några kartor. Kolla då i lagerpanelen att bocken för Visa valda kartor i ibockad.
2. Varför släcks kartan när jag zoomar in fast jag inte nått övre zoomgränsen?
Alla kartor är rasterbilder och består alltså av en mängd punkter. När du förstorar en bild genom att zooma in denna, förstoras varje punkt. Till slut blir punkterna så stora att bildens innehåll övergår i ett rutmönster. För att inte besväras av oskarpa bilder med överdrivna texter och symboler, släcker programmet automatiskt de kartor vars bildpunkter har förstorats till mer än 4 pixlar på skärmen, även om du angivit en högre zoomgräns. Vill du se bättre detaljer för den inzoomande punkten bör du alltså lägga in en kartbild med högre upplösning och i passande skala så den kan ersätta den av programmet tvångssläckta kartbilden.
3. Varför ser jag inte kbfd (kyrkbokföringsdistrikt) i kartan?
Ett kbfd är inte riktigt som en församling. Ofta har en församling indelats administrativt i flera kbfd, vilket återspeglas av kyrkoböckerna och, olyckligtvis, också i Disgens ortdatabas. En kbfd har inte egna gränser och kyrka och är allså inte en lika entydig "Disgen-ort" som församlingen. När du skapar en egen Disgen-ort för en händelsenotis, där uppgifterna hämtats i en bok för en kbfd, så är det din källhänvisning som skall ange denna. Själva orten placerar du lämpligen i den församling i vilken den aktuella kbfd ingår. Se t.ex. Sveriges församlingar genom tiderna.
4. Jag hittar inte koordinaterna i Google Maps. Hur gör jag?
När du letat fram platsen du vill fånga koordinaterna för så klickar du på platsen och får upp en röd punkt. Högerklicka på den och välj Vad finns här?
Det kommer upp en informationsruta om punkten i nederkanten. Vänsterklicka på koordinatsträngen så öppnas ett frågefält uppe till vänster. Där visas koordinatsträngen. Markera den och kopiera.
5. Hur dekorerar jag min grundkarta med en översiktlig Sverigekarta?
Från DIS webbsida om Disgen kan du gratis ladda hem länskartor (fyra kartpaket) i skalan 1:1 000 000. Dessa kartor är väldigt översiktliga och upplösningen begränsar zoomnivån till nivå 21.
Du kan också hämta ett komplett kartpaket av Sverigekartan med alla delkartorna HÄR (zipfil, ca 23 Mb). Spara zip-filen på Skrivbordet. Packa upp filerna och importera sedan kartorna från Disgen.
6. Hur gör jag för att visa RIK-kartor i Disgen?
Det finns flera medlemmar som tidigare har skaffat sig de "moderna" Gula, Röda och Gröna kartorna från Lantmäteriet på DVD. Dessa kartor är anpassade till RT90 och passar därför utmärkt att visa i Disgen. En liten hake är att de är lagrade i ett av Lantmäteriet specifikt format, det s.k. RIK-formatat. Idag finns det olika program som kan konvertera dessa filer till bmp och sådana kan vi hantera i Disgen. Men det behövs lite handpåläggning. Handledningen RIK2DG.pdf hittar du i längst ner på den här sidan.
Den beskriver hur du går tillväga och i filen RIK2DG.ods hittar du ett LibreOffice-makro som bygger kartpaket för dessa filer. Sedan är det bara att importera paketen och genast ligger kartorna på plats i Disgen.
7. Län, kommun eller församling har fått ett förändrat länge. Varför det?
Detta kunde uppstå i DISGEN 8.2 d men inte i DISGEN 2016. Däremot kan det förekomma fel i databasen som du fått med dig från gamla Disgen när du konverterade.
Just nu finns inget automatiskt sätt att korrigera det på.
8. Varför måste jag justera ortsnamnet efter en stavningsändring på en by med underliggande gårdar och torp.
När du ändrar stavningen på en Disgen-ort exempelvis en by med flera gårdar under sig så kommer texten i utskrifterna fortfarande bära den gamla stavningen på den överordnade orter. För att korrigera denna brist måste du peta på alla underliggande orters namn, t.ex. lägga till ett mellanslag på slutet och sedan radera detta igen. Då kommer ortsnamnet i utskriften att bli rätt. Har du själv kompletterat ortens namn med extra förtydligande för utskriften får du fylla i det på nytt.
9. Varför går det inte att tända och släcka kartlager med siffrorna på det numeriska tangentbordet?
Du kan tillfälligt släcka och tända ett eller flera kartlager med tangenterna 1-4, men bara de som är placerade ovanför bokstavstangenterna.
10. Varför fungerar inte min webbläsare för att visa Historiska kartor?
För att ta del av filerna i Lantmäteriets tjänst Historiska kartor behöver du installera bildvisningsprogrammet DjVu till din webbläsare. Programmet är kostnadsfritt. Programmet finns tillgängligt för de vanligaste datortyperna, men inte för alla versioner av operativsystem och webbläsare.
När du använder Disgens genväg för att titta på Historiska kartor och när du tittar då de historiska kartorna för Disgen (på USB och DVD) rekommenderar vi att du har Internet Explorer som standard webbläsare och installerar DjVu-programmet i denna.
Läs mer om hur man studerar historiskt material i DjVu-format i DIS kartprodukter på DVD / USB (Häradsekonomiska kartor och sockenkartor). Infon är så generell att den till vissa delar gäller i andra sammanhang också.
