Titt på vad du kan göra i Disgen

Diverse funktioner presenteras så att du kan få en överblick i vad du kan göra i Disgen.

En överblick på några funktioner i Disgen

En fördjupad genomgång av de olika funktionerna finns i handledningen.

De första fyra generationerna

Disgen har flera olika typer av fönster som familjeöversikt, personöversikt, relationsöversikt och släktöversikt. I familjeöversikten ser du fyra generationer. Du fyller på med mer uppgifter om varje person i personöversikten. För att organisera eller arrangera fönstren finns fem fördefinierade standardmodeller som används för att placera fönstren i olika områden.

Disgen2021-1000-1.JPG
 

Välj person

Välj person är en funktion som du kommer åt ifrån alla fönster. Det är den snabbaste vägen att hitta personerna som du arbetar med mycket. Fyra varianter finns. Kom ihåg, Favoriter, Sökning på personid eller Snabbsökning på namn. De är samlade i ett fönster som du kan ha i en standardmodell (se bilden nedan), flytande vid sidan av Disgen eller ovanpå de andra fönstren. 

Disgen2023_std4_1050-2.jpg
 

Utskrifter

Disgen innehåller många former av utskrifter, både i textform och i grafisk form. Du kan påverka dem på många olika sätt både vad de ska innehålla och hur de ska se ut. Till din hjälp har du ett hundratal mallar med färdiga varianter. 

För DNA-entusiasterna finns en komprimerad antavla anpassad för DNA X-match.

Disgen2023_xMatch.jpg
 

Dubblettkontroll när du lägger in en ny person

Parallellt med att du registrerar förnamn och efternamn presenteras en lista med personer med samma namn som redan finns i din databas. Finns där en du tror är samma person, kan du titta närmare på den utan att avbryta registreringen. Är det samma person så är det bara att välja den och gå vidare. Är det inte samma person så fortsätter du att registrera den du påbörjat. Enkelt och överskådligt.

Disgen2023_NyPerson.jpg
 

När du hållit på ett tag

När du lagt in många personer i Disgen så kommer du behöva söka fram just de du vill uppdatera. Då är det bra att också kunna se antavlan eller stamtavlan och en söklista för att snabbt kunna hoppa mellan personerna du vill jobba mer med.

Du kan skapa egna flaggor som du kan sätta på personerna för att gruppera dem och enkelt söka fram dem. Vanliga flaggor är "Mormors släkt", "Farfars släkt" osv. Sen kan du använda flaggorna för att märka personer du vill söka mer på eller om de är färdigforskade. Du kan märka dem som kan vara intressant att söka i domboken eller de du ska prata med kusinen om. Det är du som bestämmer vilka flaggor du behöver för att ha kontroll på din forskning. Flaggorna är enkla att sätta även för en hel grupp. Det gör du i söklistan.

Det finns en detaljerad sökning där du kan söka på ort, datum för olika händelser du lagt in på personerna, och självklart kan du kombinera dina sökningar med att de ska ha en eller flera flaggor. Du kan också söka fram personer som är relaterade till varandra. Exempelvis alla Anders som har en partner som heter Anna. Väldigt effektivt när du har många personer i din forskning.

Disgen2023_std4_1050-2.jpg
 

Ortsträdet med landets församlingar

Självklart använder du Disgens medsända ortsträd med landets församlingar. Du fyller enkelt på med byar och gårdar och får en bra struktur. Du får samma stavning på alla ställen du använder gårdsnamnet. Har du stavat fel så ändrar du på ett ställe. Snabbt och smidigt.

Disgen2023_RedigeraOrt.jpg
 

Källorna bygger du din egen struktur för

Du kan själv bygga ett strukturerat källträd. Du måste inte. Det går bra att skriva dem som fritext också men fördelarna med att ta jobbet att bygga sitt träd är många. Samma stavning överallt. Det är bara på lägsta nivån - hänvisningen - dvs sidan i boken du behöver lägga in något på när du väl lagt in källan första gången. Smidigt om du har många av dina släktingar i samma församling. Det finns bra handledningar som beskriver hur du ska tänka när du bygger strukturen. Läs mer i guiden Källor.

Disgen2023_RedigeraKällor.jpg

Historiska kartor

Notis- och ortssymboler kan nu skalas upp och göras tydligare på skärmar med hög upplösning. Valet av storlek görs i kartans inställningar för Personvisning resp. Ortsvisning.

Linjer för levnadsbanor och linjer till utflyttade ortsnamn kan tilldelas ”skuggor” i form av en vit bakgrund då också underlagskartor visas. Dessa framhäver linjerna och ökar läsbarheten. Skuggorna väljs i kartans inställningar för Personvisning resp. Ortsvisning.

För att överhuvudtaget komma igång med historiska kartor i Disgen kan du börja med att kolla in introduktionen till Disgens karta.

Byrålådan

Byrålådan hanterar de filer (bilder, mediafiler mm) som du använder i notiser (i personöversikt och relationsöversikt), arbetsmaterial eller i ortsträdet.

Du kan enkelt hitta vilka filer som finns i Disgen. Du kan se om de används på mer än ett ställe. Du kan se i vilket sammanhang de finns, i levnadsbeskrivningen, i relationshistorien, i ortsträdet eller som arbetsmaterial. Du ser också enkelt om filen saknas. Det kan bero på flera saker. En kan vara att filen ligger på annan plats och då kan du peka ut rätt sökväg. 

Du kan öppna notisen och byta bild, ändra text osv. Du kan också ta bort notisen.

Har du bytt dator och gjort om din filstruktur så får du hjälp att knyta om filerna till en ny sökväg.

Håll koll på ditt arbetsmaterial

Om du har samlat dina hypoteser om en person i ett dokument men inte vill publicera dem än för de behöver kontrolleras mer så kan du länka in dokumentet som arbetsmaterial. Det hjälper dig att hålla ordning. Dokumentet öppnar du enkelt inifrån personöversikten och fyller på med mer allt eftersom du arbetar.

Disgen2021-1200-2.JPG
 

Alternativa familjer

Du har säkert familjer i din släkt på 1800-talet, som hade fosterbarn. En del kom till familjen en kort tid. Andra stannade för gott och när man kollar bouppteckningen står de upptagna som arvtagare. Adoptioner talar vi om idag för det är lagligt skyddat på ett annat sätt än då. 

Moderna relationer innehåller många blandade relationer. Inte bara gemensamma barn utan också barn som partnern har med in i giftet från en tidigare relation. Förr kallade vi dem styvbarn idag säger vi hellre bonusbarn.

Samkönade relationer är numera accepterade och officiellt registrerade. En del gifter sig i kyrkan, andra går till borgmästaren och ytterligare andra lever ihop som sambos.

Självklart vill du kunna registrera alla dessa olika typer av familjer i din forskning och det går utmärkt i Disgen. Du kan till och med göra det synligt att ett barn kom till familjen som bonusbarn och därefter adopterades av den andre partnern. Läs mer i guiden Fler föräldrar och Fosterförälder blir adoptivförälder.